Idag behövde jag stanna upp, ta några djupa andetag och ta mig en funderare på hur resten av hösten ska se ut och planeras. När to-do-listan blivit sådär lång och rörig vet jag inte riktigt var, hur eller när jag ska börja. Det blir att jag bara står och stirrar på listan och liksom hoppas att lösningen landar i knät och listan börjar bocka av sig själv. Känns det igen? Trots min otålighet (och allmänt duktighetssyndrom), valde jag idag att trycka på paus istället för att börja bearbeta listan. Och ni vet kanske vid det här laget vart jag helst beger mig för att rensa hjärnan och kroppen? Yes – bastun! Efter ett par omgångar av svett och chockdopp så är jag redo att ta mig an den där listan med mål.

Jag börjar med att slänga listan och börjar om med att definiera vad jag vill jobba med de kommande månaderna. Det handlar inte bara om att uppnå ett visst resultat, jag måste inte åstadkomma något med varje punkt. Mycket handlar om att sätta saker i rörelse, starta en process, börja bygga, forma, utveckla. Målet är processen, inte resultatet. I vissa fall.

Eftersom jag har turen att jobba och försörja mig på min hobby och passion, (grafisk) formgivning, ett högst kreativt yrke, ligger det mig också varmt om hjärtat att utveckla den förmågan och addera fler kvalitéer att lägga i verktygslådan. Dessutom vill jag ur ett ekonomiskt perspektiv lyfta mitt företag och hålla det i balans med den frihet och det rörelsebehov jag behöver för att fungera som lycklig människa. Lyckan att kunna låta jobbet styras av livet, istället för tvärtom. Det är otroligt viktigt för mig. Mina yrkesmål har alltså högre prioritet, eftersom vinsten av detta öppnar fler dörrar.

Vid sidan av mitt kreativa yrke har jag en rad andra kreativa intressen som gör mig glad och som jag vill ägna tid åt. Jag skriver en del copy på jobbet, content och säljtexter, och hemma skriver jag en hel del short stories med ett längre novell- eller bokprojekt i fickan. Handlettering är något jag ganska nyligen plockat upp, en ganska terapeutisk hobby som kräver tålamod och ihärdig övning. Och sedan har vi ju bloggen inte minst. Så, bok, handlettering och blogg är mina tre kreativa hjärteprojekt och jag tror de funkar väldigt bra ihop. Boken är ett långsiktigt projekt utan vare sig prestige eller press, det får ta sin tid och plats. Handlettering är helt utan krav på prestation, här fokuserar jag istället på regelbundenhet och att ha kul med det. Bloggen har å andra sidan mer krav på att åstadkomma intressant innehåll – regelbundet. Så bloggen är den som kräver mest planering. Handlettering kräver övning, och boken kräver bara kärlek och omtanke, så det här borde jag ju greja eller hur?

Så, många grytor på spisen som kokar. Saker skär sig, bränner vid och kokar över. Då är det bra att ha möjligheten att stänga av alla plattor, och börja om. En gryta i taget. Vad det blir till slut, ja, det vet inte ens jag. Men häng kvar på resan om ni är lika nyfikna som jag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.