Som egenföretagare och frilansare har du många hattar på huvudet. Förutom jobbet och uppdragen i sig ska du vara projektledare, du ska sköta ekonomin, du är ansvarig för marknadsföring och försäljning, du ska skapa relationer både genom att nätverka och på sociala medier.
Du ska ha koll på moms, skatt och lite arbetsrätt på det. Du är it-tekniker, affärsutvecklare och personalansvarig. Du ska kontinuerligt hålla dig ajour med din bransch, veta allt om dina konkurrenter och vart världen är på väg. Du ska ha ett finger i luften och fötterna på jorden. Allt medans du klättrar upp för stegen. Som leder, ja vart? För mål måste du ju ha, med delmål, och för dessa krävs en plan. En femårs-plan helst. Och tio.
Det är inte konstigt att känna sig överväldigad och överarbetad, och samtidigt totalt otillräcklig och passé, innan uppdraget ens börjat.
Nästa år firar jag 10-årsjubileum som egenföretagare, och det är banne mig smått otroligt att jag överlevt. Med alla fingrar och tår och knäskålar intakta. Det har varit det svåraste, men också något av det roligaste och mest fantastiska jag åstadkommit. Trots allt. Så tänker jag på en bra dag. Då är jag optimistisk, självsäker och full av framtidstro.
Men alla dagar inte bra, det vet vi.
En sämre dag ställer jag mig frågor som: Har jag inte kommit längre? Vad står jag här och stampar för? När peakar man? Ska jag fortsätta surfa på bananskal? Är det inte dags att skaffa ett riktigt jobb ändå?
Först tänker jag: Balans.
Det är det allt hänger på. Balans, och ett rejält sparkapital. Men jag har så fel. Ja, balans och en sund ekonomi gör tillvaron betydligt lättare. Men det är något annat som utgör själva motorn. Det är nämligen min passion för det jag jobbar med som håller mig levande, himlen blå och världen magisk. Bränslet är min nyfikenhet, min ambition och mitt pannben. Mitt sätt att jobba kreativt, självständigt – och fritt – är en belöning i sig. Möjligheten att organiskt låta jobb och arbetsliv få vara en del av och röra sig i takt med livet självt. Livet, dagen, formen, hälsan. Låta dessa parametrar vara med och bestämma arbetsdagen. En frihet under ansvar. En lyx, till självkostnadspris.
Här kommer vi tillbaka till balansen, för räkningar ska givetvis betalas och pensionen ska sparas ihop. Så det handlar om att ge och ta. Tid och energi. Ladda batterierna en onsdag förmiddag i alla ära, men när det krävs så är en sju dagars arbetsvecka heller inget främmande. Omfamna svängningarna och lär dig surfa.
Frilanslivet är mytiskt, magiskt och mångfacetterat. Det är också osäkert, slitsamt, uppoffrande, kaotiskt, beroendeframkallande, blodtryckshöjande och alldeles, alldeles underbart!